En svensk ekonom lämnar sitt väl betalat jobb. Han slutar helt med karriären och blir munk i en thailändsk skogkloster. Det låter helt vansinnigt för de flesta av oss. Men Björn Natthiko Lindeblad gjorde exakt det. Och hans bok "Jag kan ha fel" blev en av årets mest sålda i Sverige. Läsarna älskar den för något enkelt men kraftfullt: hans vilja att erkänna att han inte vet allt. Vad händer egentligen när en människa är beredd att säga "jag kan ha fel"? Det är frågan som boken väcker.
Från ekonom till buddhistmunk en väg mot förändring
Björn Natthiko Lindeblad hade ett liv som många drömmer om. Han arbetade som ekonom. Lönerna var höga. Karriären såg lovande ut. Men något saknades. Han kände en tomhet inuti trots allt yttre framgång. En dag tog han ett beslut som skulle förändra allting. Han packade ner sina saker och sökte sig till en buddhistisk kloster i Thailand.
I klostret träffade han mönkar som hade mediterat i årtionden. De levde enkelt. De arbetade inte för pengar. Istället spenderade de timmar på att sitta still och observera sina tankar. Lindeblad började från noll. Han lärde sig att meditera. Han lärde sig att tänka annorlunda om vad som gjorde livet värdefullt. Efter många år blev han själv munk. Han tog namnet Natthiko. Varje dag började med meditation före soluppgången. Han åt endast två måltider. Han ägde nästan ingenting. Det var helt motsatsen till sitt tidigare liv, men för honom blev det mycket mer meningsfullt (och det märks på hur han skriver om det).
En bok som väckte Sverige till eftertanke
Björn Natthiko Lindeblads bok blev något helt oväntat. Den landade högt på bestsellerlistorna. Tusentals svenskar köpte den. Många människor läste den i ett svep. Varför blev de så populär? En anledning är att Lindeblad skriver helt ärligt. Han dömer inte läsarna. Han förklarar inte hur man ska leva. Istället delar han sin egen resa med total ödmjukhet. Han skriver om misstag han gjorde. Han erkänner när han inte förstår saker. Det känns befriande för läsare som är trötta på självsäker expertande och raka besked.
Läsare berättar att boken ger dem ro. Den gör dem mindre stressade. Många säger att de började meditera efter att ha läst den. Andra började bara tänka mer på vad som verkligen spelar roll i livet. Tonen i boken är aldrig predikande eller moralistisk. Lindeblad låter läsaren komma till egna slutsatser. Det gör att folk faktiskt lyssnar.
Ödmjukhet som väg till inre ro
Huvudbudskapet i Lindeblads bok är nästan skrämmande enkelt. Han säger att vi måste acceptera att vi kan ha fel. Vi tror att vi vet allt om vårt eget liv. Vi är säkra på våra åsikter. Vi debatterar med vänner för att bevisa att vi har rätt. Men enligt Lindeblad är detta källan till mycket stress och lidande.
Tänk på din senaste gräl med någon du älskar. Ni var båda säkra på att ni hade rätt. Ingen ville ge efter. Känslan blev bara sämre. Nu prova något annat. Säg till dig själv: "Kanske har jag fel här." Helt plötsligt blir det lättare att lyssna. Du kan förstå den andra personens synvinkel. Diskussionen blir mindre het. Du hittar faktiskt ofta en bättre lösning tillsammans. Det är detta Lindeblad menar. Ödmjukhet är inte svaghet. Det är styrka.
Meditation och närvaro när livet blir svårt
Lindeblad lärde sig ett viktigt verktyg i klostret: meditation. Han satt still varje dag. Han fokuserade på sin andning. När tankarna kom ville han inte döma dem. Han bara observerade dem. Långsamt lärde han sig att inte bli överväldigad av sina egna tankar. Det här verktyget blev enormt viktigt senare i hans liv.
År 2018 diagnosticerades Lindeblad med ALS. Det är en gräslig sjukdom där kroppen gradvis förlammas. De flesta människor hade blivit desperata. Men Lindeblad hade meditationen. Han kunde sitta med sin fruktan utan att låta den ta över helt. Han kunde acceptera nuet. Det gjorde att han kunde leva sitt liv fullt ut även när tiden blev kort. Du behöver inte ha en svår sjukdom för att dra nytta av detta. Meditation hjälper när du är arg ledsen eller rädd. Den ger dig utrymme mellan tanken och reaktionen. I det utrymmet kan du välja hur du vill handla.
En man som berättade om dödens närhet
Det som gör Lindeblads berättelse unik är hans öppenhet om döden. Han skriver inte så att han undviker ämnet. Istället möter han det rakt på. Han skriver om hur sjukdomen utvecklas. Han beskriver rädslan. Han delar sina tankar om vad som väntade. Den här ärlighet gör något starkt med läsaren. Det är inte lätt att möta någons sanning om livets slutskede. Men det väcker något inom oss. Vi börjar fundera på vad som är viktigt. Vi slutar suga upp småsaker som inte spelar någon roll.
Lindeblad avled genom assisterat självmord i januari 2022. Det väckte en stor debatt i Sverige om dödshjälp och människors rätt att själva bestämma över sitt slut. Hans öppenhet innan dess hade gjort att många känner en närhet till hans historia. Han blev inte bara en författare. Han blev en röst för något mycket större än en bok.
Vad kan du ta med dig från boken?
Om du läser "Jag kan ha fel" kan du börja testa några praktiska saker direkt. Försök att meditera tio minuter varje morgon. Sitt bara still. Fokusera på din andning. Redan denna korta övning minskar stress. Nästa gång du diskuterar med någon testa att säga: "Kanske har jag fel här." Märk hur det förändrar samtalet. Ställ dig själv några frågor: Vad gör mitt liv värdefullt? Spenderar jag tiden på det som betyder något för mig? Eller springer jag efter saker som egentligen inte spelar roll?
Läs boken själv. Du behöver inte vara buddhist eller intresserad av religion för att få något från den. Det handlar om att bli en mer ödmjuk, närvarande människa. Börja idag med att fundera på vad som känns meningsfullt för dig. Det är där förändringen börjar.