Känner du igen det där? Du vaknar en morgon och ingenting känns rätt. Tankarna snurrar, magen känns knuten, och du önskar bara att kunna stanna i sängen. Det är helt normalt. Många svenskar upplever precis sådan här perioder när det inte mår helt bra psykiskt. Nio av tio mår generellt sett bra, men det betyder inte att de andra tio procenten är ensamma långt ifrån. De flesta av oss stöter på tillfälliga besvär någon gång. Låt oss utforska vad som kan få det att knippa till inombords, och framför allt: vad du kan göra åt det.
Berättelser om när det knipper till inombords
Tänk på situationen dagarna innan en stor skolpresentation. Plötsligt svimmar världen runt dig. Dina händer darrar. Du kan knappt andas. Det är panikångest, och de känns väldigt verklig även om det är helt ofarligt. Eller tänk på sömnlösa nätter före viktiga prov. Du ligger vaken medan hjärnan spelar gamla ångestfilmer på repeat. Du funderar på allt som kan gå fel.
Sociala medier spelar också en stor roll. Du scrollar genom Instagram och ser bara vänners perfekta sommarbilder, deras lyckliga ansikten, deras roliga äventyr. Du jämför det med ditt vanliga liv och känner dig mindre värd. Eller så händer något litet en elak kommentar under ett inlägg och plötsligt spinner du värre än en tvättmaskin.
För många ungdomar är stressen från skolan överväldigande. Betyg, studier, framtidsplaner. Allt känns så viktigt, så avgörande (och det gör det väl också?). Och sedan finns det vardagsstresset: att passa in, att bli godkänd, att vara tillräckligt bra. Det är ingen undantag att må dåligt när så mycket pressar på samtidigt.
Therése Lindgrens väg genom mörkret och ut i ljuset
Therése Lindgren är en svensk influencer som gjort något modig: hon har berättat öppet om sin egen psykiska ohälsa. Hon skrev om panikångest och depression utan att smeta på det eller verka löst. Genom sin bok och sociala medier delade hon konkreta saker som hjälpt henne.
Hon berättar till exempel hur hon peppar sig själv på dåliga dagar. Hon säger sig själv saker som "du klarar det här" eller "det här är bara en känsla, den går över". Hon förklarar också hur morgonmotionen är real det kan kännas omöjligt att stiga upp ur sängen. Men hon gör det ändå, och hon accepterar att vissa dagar är bara överlevnad.
Therése visar att psykisk ohälsa är ingenting att skämmas över. Miljontals människor går igenom samma sak. Genom att dela sin historia minskar hon stigmat. Hon visar att det är okej att inte må bra ibland, och att det går att bli bättre.
Vad säger siffrorna? Ungas psykiska hälsa i fokus
Här kommer något intressant: ungefär nio av tio svenskar säger att de mår psykiskt bra. Det låter bra, eller hur? Men vänta det betyder att många av de återstående uppger psykiska besvär. Och statistiken blir ännu intressantare när vi tittar närmare.
Ungdomar och kvinnor är särskilt påverkade. De rapporterar fler perioder av oro, ångest och stress än pojkar och män. Ungefär hälften av befolkningen upplever ängslan eller oro någon gång. För de flesta är det lätt till medel, men det känns verkligt för den som går igenom det.
Sociala medier spelar in här också. År 2025 märkte man att unga män delade färre egna inlägg på sina konton. Det kan bero på många saker, men det kan spegla förändrat beteende knutet till psykiskt välbefinnande. Ungdomar känner sig mer observerade, mer bedömda. Prestationstrycket växer.
Enkla grepp när det känns tungt
Andningstekniker fungerar verkligen. Nästa gång du känner panik: andas in långsamt genom näsan i fyra sekunder. Håll det i fyra sekunder. Andas ut genom munnen i sex sekunder. Gör det tio gånger. Ditt nervsystem lugnas faktiskt av detta.
Prata med någon. En vän, en förälder, en syskon. Säg bara högt: "Jag mår inte så bra just nu." Det tar bort en massa av tyngden. Du behöver ingen lösning bara någon som lyssnar.
Acceptera dina känslor. Du behöver inte bekämpa dem eller late som om de inte finns. Känn dem. Säg till dig själv: "Jag är orolig just nu, och det är okej." Ofta försvinner de snabbare när du slutar kämpa mot dem.
Rörelse hjälper. En promenad, dans på ditt rum, eller något gym. Rörelse gör något magiskt med din hjärna och minskar ångest.
Men när ska du söka hjälp? Om besvären håller på i veckor, om de påverkar skolan eller dina relationer, eller om de känns helt omöjliga att hantera då är det dags att tala med en vuxen. Skolsköterskan, en psykolog eller läkaren kan ge riktigt stöd. Det är inget svagt.
Många gånger räcker det med att göra något av dessa enkla grepp för att komma tillbaka på rätt spår. Men ibland behöver man professionell hjälp, och det är helt okej.
Du är inte svag för att må dåligt ibland. Det är inte något som är fel på dig. Det är en del av att vara människa. De flesta människor du ser och tycks ha allt löst de también har dagar då de knappt klarar sig. Du är långt ifrån ensam i det här. Det finns vägar ut, och du kan bli bättre. Dela gärna din historia om du orkar, eller söka hjälp om du behöver. Du förtjänar att må bra.