Äppel päppel pirum parum

Har du någon gång hört barn säga "Äppel, päppel, pirum, parum" när de ska välja vem som ska vara "ute" i en lek? Det är en ramsa som många svenska barn lärt sig utan att kunna förklara varför orden är just dessa. Ramsan lever kvar från generationer av lekande barn och föräldrar som återvunnit sin barndom genom att säga den högt. Det finns något magiskt i ord som ingen kan betydelsen av, men alla förstår när de ropas under en lek (ungefär). En gammal ramsa kan säga mer om vår kultur än många långa historieböcker.

En Ramsa Utan Mening Men Fylld Med Magi

Nonsensorden i "Äppel, päppel, pirum, parum" är inte bara dumhet de är barnens första möte med språkets kraft. När orden inte betyder något konkret blir de till ren musik och rytm. Barn kan fokusera på sättet orden låter, inte på vad de föreställer. Ramsan är en räkneramsa som barn använder när de ska välja vem som ska vara "ute" i olika lekar. En vanlig version lyder: "Äppel, päppel, pirum, parum. Kråkan satt på tallekvist. Hon sa ett, hon sa tu, ute ska du vara nu!"

Runt om i Sverige finns olika varianter av ramsan. Några börjar med andra ord, andra slutar annorlunda. Men rytmen är alltid densamma snabb, lekfull, lätt att komma ihåg. Det geniala med en nonsensramsa är att den är universell. Barn från Göteborg till Kiruna kan säga samma ramsa tillsammans utan förvirring. Dessa ramsor är en del av vår muntliga tradition de lever vidare för att vi säger dem till varandra, inte för att vi läser dem i böcker.

Från Stenåldern Till Trädgården - Äpplets Långa Historia

Äpplet är inte något nytt i Sverige. Människor plockade redan vilda äpplen under stenåldern från träden runt om i Norden. Senare, från medeltiden framåt, började bönder och handelsmän odla äpplen med flit. Om du går till Salem utanför Stockholm kan du se gamla äppelträd som fortfarande bär frukt. De träden är levande bevis på att människor har älskat äpplen i hundratals år.

Äpplet blev efterhand ett stort symbol för svensk kultur och mat. Det finns en frukt som alla kan tycka om söt eller sur, färsk från trädet eller lagrat på vinden. Sverige har utvecklat egna äppelsorter som Gravenstein och Akerö som växer väl i vårt klimat. För att visa hur viktigt äpplet är firar vi Äpplets dag den 25 september. Det är dagen då folk samlas för att plocka, testa och skydda gamla äppelträd.

Idag växer intresset för gamla äppelsorter kraftigt. Glorias Äppelgård nära Lund är ett fantastiskt exempel där finns över 12 000 äppelträd som representerar århundraden av odling. Människor förstår nu att gamla träd inte bara är vackra, de är också en del av vår historia och bör bevaras för kommande generationer.

Knyt Ihop Orden Och Frukten

Ramsan "Äppel, päppel, pirum, parum" har inte direkt något att göra med den frukt som växer på träden. Men både ramsan och äpplet handlar om något som har överlevt genom tiden. Vi säger samma ord som barn sa för hundra år sedan. Vi odlar samma sort äpplen som våra mor- och farmorsmormödrar gjorde.

Nästa gång du spelar lek med barn kan du säga ramsan och sedan fråga dem om de vet vad ordet "äppel" betyder. Lägg märke till hur deras ögon lyser upp när de förstår ordet i ramsan det är just den frukten! Du kan också plocka svenska äpplen tillsammans, baka en äppelkaka eller bara sitta och äta en rå frukt (gärna Gravenstein om du hittar). Låt barnen förstå att ramsan och äpplet är båda gåvor från förra generationer. Vi får dem och skickar dem vidare. Det är det svenska kulturarvet handlar om.